Äldre utställningar

Hertha Hanson – Writ in water

Stillbild från filmen ‘Writ in water #253’, 2018.

 Norra Galleriet

14/4 – 23/5

I vår bjuder Rackstadmuseet in Karlstadbaserade Hertha Hanson till norra galleriet där hon visar en serie helt nyproducerade oljemålningar. Utställningen är ett samarbete med Konstfrämjandet Värmland som parallellt kommer visa målningar ur samma serie. Detta är första chansen för den Värmländska publiken att lära känna en av Sveriges mest uppmärksammade abstrakta målare just nu.

 Hertha Hansons målningar är fyllda av energi, känslighet och har en dragningskraft som griper tag i betraktaren. Det stora formatet och de spår av rörelser som Hansons penslar och spatlar lämnar över duken gör mötet med bilderna inte bara till en upplevelse för ögat. Hon tillåter sitt måleri att vara just måleri och genom att utelämna det berättande elementet i sina bilder lämnar hon desto mer plats öppen för den känslosamma, direkta kontakten med målningen.
Hertha Hanson, ursprungligen från Skåne är sedan några år tillbaka inflyttad i Värmland. Hon finns representerad på bland annat Malmö Konstmuseum och hos Statens konstråd.

Thore Andersson – Färg & geometri 20 januari – 15 april

Östra galleriet:  Utställningen pågår fram till 15 april

 

Thore Anderssson föddes på försommaren i Eda i Värmland.
Han växte upp i Munkfors under stundom fattiga- men kärleksfulla förhållanden. Fadern uppmuntrade konstnärsdrömmarna och gav honom en god bildningsgrund med ett självständigt tänkande……………………………………………….

Thore flyttade till Stockholm för att vidareutbilda sig inom konstnärsyrket. Han gick en kortare tid i lära hos Otte Sköld, som sedan 1929 drev en konstskola tillsammans med Åke Pernby.

I de mest kulturradikala kretsarna i Stockholm formades Thores ideér om konsten och konstnärsrollen. Här umgicks han med de mest frispråkiga tänkarna och de mest radikala författarna och konstnärerna som C.J Björklund, Helmer Grundström, Arthur Lundkvist, Axel Liffner, Nils Ferlin och Hans Tombrock.

Vistelsen i Paris i slutet av 1940-talet, var avgörande för hans konstnärskap och här hittade Thore sitt särskilda sätt att komponera sina målningar. Formen blev stramare och ytorna bröts upp i en varsamt kubisticerande stil till sinnrika arkitektoniska byggen och det kanske inte är så konstigt att det bokstavligt finns mycket arkitektur i hans målningar.

Thore Anderssons måleri var från början rätt tidstypiskt och präglades av tidens realism utförd i tunga färgklanger. Han målade huvudsakligen landskap, men under senare delen av 1950-talet kom hans filosofiska grubblerier till uttryck i figurmålningar, ofta med en religiös laddning.

Efterhand lämnade han också de tunga och mörka färgerna bakom sig, släppte in ljuset i sina bilder och de fick så en märkligt intensiv glöd.

Om man ska nämna en konstnär som Thore borde ha uppskattat så är det den amerikansk/tyske konstnären Lyonel Feininger (1871-1956). Denne förenade den franska kubistiska grenen som benämndes Orfism med den tyska expressionistiska Der Blaue Reiter rörelsen.

Feiningers målningar hade ofta en realistisk grund som han aldrig övergav, men som han förvandlar genom att se verkligheten genom ett prisma. Han var mycket musikintresserad och byggde sina bilder i färg och form som musikaliska kompositioner. Hans mest kända målningar har ofta arkitektur som inspiration och de resulterade bland annat i en känd serie skildringar av katedralen i Gelmeroda.

1945 flyttade Thore Andersson till Arvika och bosatte sig i Christian Erikssons ateljébostad Oppstuhage. Det skulle nu dröja flera år innan han åter gav sig ut i världen. Resorna till Spanien förnyade inte Thores konstnärskap men hans upplevelser av de spanska städerna utmynnade i hans mästerliga höjdpunkter, de visionsartade stadsbilderna.

Hans modellstudier av nakna kvinnor har också något visionsartat över sig. De ter sig som kvinnliga katedralbyggen. Målningarna präglas överlag av ett intellektuellt skarpsinne och ett genomskådande patos, inte sällan kryddade med bibliska sentenser och blir på så vis en enhet av tanke, färg och form.

Förutom stafflimåleriet utförde Thore flera offentliga utsmyckningar: Östra Fågelviks kyrka, Folkets Hus i Charlottenberg, fd. kommunalhuset i Glava, Yrkesskolan i Åmotsfors och en takmålning i tingshuset i Arvika. Som den allkonstnär han var ägnade han sig därutöver åt keramik, skulptur, grafik, fiolbygge samt arkitektur och han ritade flera hus.

Thore Anderssons konstnärskap präglades av en belästhet utöver det vanliga och ett stridbart engagemang för konstens villkor och utrymme. Men trots de strider som utkämpades så skymmer de inte det som var hans stora drivkraft i konsten så som i livet; nämligen Kärleken.

Utställningen visas i två av museets salar.

I Norrra galleriet pågår utställningen fram till 8 april och i  Östra galleriet förlängs utställningen fram till 15 april.

Kjellaug Nordsjö: Ikoner är teologi i färg, mina fönster mot himlen! 2 december – 10 januari 2018

Ikoner är teologi i färg – mina fönster mot himlen!

Kjellaug Nordsjö

Norra galleriet 2 december 2017 – 10 januari 2018

Vernissage 2 december kl 13
Utställningen invigs av Kjellaug Nordsjö i samtal med museichef Anna Skoglund

______________________________________________________________________________________________

Under vintern med start i adventstid hälsar vi en unik gäst välkommen till Rackstadmuseet: Kjellaug Nordsjö. 

Hennes bilder finns i kyrkor och i församlingshem runtom i hela Sverige och Norge och så långt bort som i New York där motivet Jesus stillar stormen pryder väggen i Norska sjömans kyrkan.

Idag är Kjellaug 90 år och arbetar dagligen med sina bilder vid köksbordet. Timme efter timme – utan glasögon. Lika noggrann som alltid. Att skriva ikoner. Det är så det kallas. Och Kjellaug är ikonograf.

Arbetsmaterialet står framme. Bilden måste blir klar. Kanske till en konfirmand, till någon som vakar vid en sjukbädd, till någon som kanske själv är sjuk eller till någon som helt enkelt länge längtat efter en ikon.

” När jag pensionerades vaknade min dröm igen, den om att få lära ikonmåleiets speciella teknik. Men var? Så mötte jag vänner i Oslo som visste att Fader Robert de Caluivè, katolsk präst och ikonograf, skulle hålla en kurs på Åland.

Detta var 1982 och det blev för mig en stor upplevelse, både teoretisk och tekniskt.

Kunde detta bli meningsfullt? Kunde jag också få vara med och göra det kristna budskapet levande, vara ett redskap i Guds hand?

Jag tror att det är viktigt att återskapa den kristna bilden i våra hem. Vi påverkas dupt och avgörande tog den in i sin tjänst. ”

OM  IKONER

Fönster mot himlen, ljus från evigheten

Orden Ikon kommer från det grekiska ordet eikon som betyder bild och ikonerna som vi känner dem är heliga bilder som skildrar en begränsad motivkrets; Kristus, Heliga Guds Moder, Johannes Döparen och andra heliga personer. Bilderna kan även visa enskilda händelser och berättelser ur Bibel och Helgonlegenderna.

Ikonen utförs med temperafärger på en träpannå, men andra tekniker och material kan också förekomma. Träslaget är ofta Alm, poppel eller lind.

Konstformen har sin grund i den ortodoxa kyrkans centrum i Bysans och spreds via östra medelhavsområdet till Balkan och Ryssland.

De äldsta bevarade ikonerna är daterade till 500-talet e. Kr.

Ikoner kallas ibland för ”ett fönster mot himlen”. Bildens avsikt är bland annat att spegla himmelsk harmoni, därav den omsorgsfullt balanserade, symmetriska kompositionen, stiliseringen och de klara, ibland lite ovanliga färgerna samt den rika förekomsten av guld. Den skall även ge den sanna bilden. Det sanna porträttet av de heliga personerna och händelserna, vilket förklarar den starka traditionalismen i ikonografens arbete. Att avvika alltför mycket från den givna utformningen vore alltså att avvika från sanningen.

Likheten och upprepningen är också en förstärkning av det samband som finns mellan ikonen och den avbildade. Ett samband som är så viktigt för bilden och dess funktion.

Det är inte motivet i sig, utan personen bakom – den porträtterade, andliga personen – som är det viktiga.

Ikonen är inte någon avgud. Det är en symbol som vi vördar och ärar. En mötesplats mellan himmel och jord. Ett sätt för Gud att uppenbaras inför människan och för att påminna oss om de heliga personerna på samma sätt som fotot i mobilen påminner oss om de medmänniskor vi älskar.

Ikonen ska placeras där vi kan se den ofta.

Ett fönster mot himlen. En symbol för hoppet som släpper in ljuset från evigheten.

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

När jag pensionerades vaknade min dröm igen, den om att få lära ikonmåleiets speciella teknik. Men var? Så mötte jag vänner i Oslo som visste att Fader Robert de Caluivè, katolsk präst och ikonograf, skulle hålla en kurs på Åland.

 

Detta var 1982 och det blev för mig en stor upplevelse, både teoretisk och teknskt.

Kunde detta bli meningsfullt? Kunde jag också få vara med och göra det kristna budskapet levande, vara ett redskap i Guds hand?

 

Jag tror att det är viktigt att återskapa den kristna bilden i våra hem. Vi påverkas dupt och avgörande av allt vi tar in i sinnet genom bilden. Och denna kraft och psykiska verkning, värderade ur kyrkan så högt, att den tpg den in i sin tjänst.

Det är med stor glädje vi kan presentera ett urval av Kjellaugs ikoner: dels hennes privata samling, och dels de ikoner som vanligtvis finns i Trefaldighetskyrkan i Arvika.

 

Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor!

Konstkännaren och samlaren Claes Moser gästar Rackstadmuseet med sin fina samling av 1900-talets modiga, moderna och djärva konstnärinnor! 

Utställningen presenterar ett åttiotal verk, Claes Mosers eget urval av måleri och skulptur

” Utställningen Mod och modernitet – 1900-talets djärva konstnärinnor gör inget anspråk på att vara radikal, fullständig eller politiskt korrekt. Detta trots att vi lever i en tid av könskvoteringar. Den påläste besökaren vet säkert att kvinnligt företagande var mer vanligt förr i tiden än idag!”

”I skråväsendets Sverige fortsatte änkorna ofta männens verksamhet, men skuggan av mannens värv ligger tung över hågkomsten. Utställningen bör därför snarast ses som ett egensinnigt försök att visa bortglömda eller negligerade kvinnliga konstnärskap som haft någon väsentlig betydelse för vår konsthistoria.

Jag har alltid varit förundrad över konstmarknadens beteende och konservatism och dragit slutsatsen, att konst utförd av kvinnor har varit oförskämt i skymundan, även prismässigt. Detta trots historietecknarnas hänsynstagande idag. 

Utställningen baseras sålunda på mitt personliga urval efter många års konstsamlande. jag har velat belysa att det funnits andra infallsvinklar och beröringspunkter än historieböckernas propåer om att Paris varit det moderna 1900-talskonstens urkälla”

Claes Moser 

Inledning till utställningskatalogen Mod och modernitet

Utställningen visas i Östra galleriet 23 september 2017 – 10 januari 2018

 

Konst som förbryllar – vad gör istapparna här? Konstnären David Nilsson är utbildad på Konsthögskolan i Malmö, inspirerad av Gustaf Fjaestad visar han verket ”Januari” på Rackstadmuseet – vinter mitt i sommaren

 

 

David Nilsson

Januari (2017)

 

Konst som förbryllar……

Underbara sommardagar

– men vad gör istapparna här?

” I mitt konstnärskap jobbar jag med skulptur i relation till tid och rum. Verken inleds ofta med en enkel gest – ute blir inne, dag blir natt, då blir nu – som ett slags upphävande av det fundamentala. Vidare blandar jag det fysiska och visuella genom att använda den målade bildens uttryck. Då kan jag introducera egenskaper som är möjliga i bildens värld – det paradoxala, alternativa, det absurda och omöjliga. Också det magiska och drömska”

Det känns kul och intressant att nu få visa verket Januari på Rackstadmuseet. Och passande eftersom att jag i arbetet med verket studerat Gustav Fjaestads vintermotiv. Till skillnad från Fjaestads målningar så har motivet flyttat ut i museiparken – som en vinter i sommaren.

David Nilson är utbildad på Konsthögskolan i Malmö. Senaste utställningar inkluderar bl a Galleri Arnstedt Östra Karup, Kungliga Konstakademien Stockholm, Prince Gallery Köpenhamn och Casey Kaplan Gallery New York. Verket Januari är också aktuellt på Galleri Arnstedt 2017 samt Kristianstad Konsthall 2018.

Konstnärsdrömmar i en värmländsk verklighet

Östra och Norra galleriet

18 mars – 31 maj

Utställningen berättar historien

om syskonen Sahlström. Bror, Anna och Ida – som trots faderns hårda motstånd lyckas gå sina egna vägar, förverkliga sina konstnärsdrömmar och ta plats i den svenska konsthistorien.

Om Sahlströmsgården i Fryksdalen som tack vare familjens generositet och nyfikenhet blir till en kulturell oas där många av våra mest kända konstnärer tar del i historien.

Om längtan bort från gårdens vedermödor till det ljuva konstnärslivet i Stockholm, Rom och Paris.

Om kärlek – till konsten, livet och människorna.

Jämte syskonens verk visas måleri och skulptur av konstnärsvännerna på Sahlströmsgården:

Carl Wilhelmsson, Siri Derkert, Vera Nilsson, Karls Nordstöm m. fl.

 

Ulla Nilsson – 40 år i keramikens och konsthantverkets tjänst

25 februari 2017 – 3 januari 2018

Keramiker Ulla Nilsson gick bort i oktober. Rackstadmuseet visar nu en retrospektiv minnesutställning med arbeten från hela hennes yrkesliv. Hon började att lära sig grunderna av sin farmors bror, Samuel ”på Stortorpet” Johansson i hans verkstad. Hennes utbildning fortsatte på Kyrkerud i Årjäng och sedan Konstfack i Stockholm. Vi visar arbeten från de allra tidigaste från början av 1970-talet och fram till sommaren 2016.

Nedre galleriet 25 februari 2017 – 3 januari 2018

Fåglar – ett favoritmotiv

fagel_lo_Birgitta_Nilzen

Birgitta Nilzén

12 november 2016- 15 januari 2017

Keramik i Norra Galleriet

Utställningen på Rackstadmuseet visar en tidslinje av Birgitta Nilzéns produktion.

 

 

Värmlands Konstförenings Höstsalong 2016

1 Oktober – 6 November

174 utövare av konst i någon form har anmält intresse av att medverka i årets höstsalong, varav mer än två tredjedelar är kvinnor. Runt 485 verk ska bedömas av den jurykvinna konstföreningen anlitat i år – ett grannlaga arbete som inte blir lätt, med tanke på alla fina bidrag som lämnats in under två dagar. I år är det Rackstadmuseets tur att vara medarrangör och välkomna salongen. Konstnärern Ditte Reijers får som curator ansvaret för den nog så betydelsefulla hängningen. Välkommen till årets stora värmländska konsthändelse!

Allmänna visningar

Under Höstsalongen hålls allmänna visningar tis-fre kl 14.00 samt följande lördagar kl 14:
8/10, 15/10, 22/10, 29/10, 5/11 samt söndag 6/11.