Chicagoskåpet

Chicagoskåpet

Sedan mitten av 1800-talet hade världsutställningarna blivit ett allt viktigare medium för att visa vad man som nation kunde prestera. Svenska Slöjdföreningen anlitade arkitekterna Hugo Hörlin och Agi Lindegren för att utarbeta en plan för föreningens bidrag till Chicagoutställningen 1893. Man beslutade sig för att inredningarna skulle utföras i inhemska stilar med tanke på att många svenskamerikaner skulle besöka utställningen. Även om man inte övergav den stilhistoriska linjen betonades det att nyrenässansen inte längre var allenarådande förebild. Planen byggde på olika rum med olika funktioner avpassade till olika stilar. Salong i karolinerstil, skrivrum i nyrenässans och sängkammare i gustaviansk stil och empire. Förutom dessa interiörer fanns det enstaka föremål som förebådade något nytt.

Ett inslag som representerade något nytt var det klädskåp från 1892 som omnämns som “Chicagoskåpet” eftersom det deltog i världsutställningen i Chicago 1893. Det skilde sig markant från de övriga stilpastischer som redovisades från svenskt håll. Under ett besök hemma i Taserud 1892 hade Christian Eriksson påbörjat arbetet med det ovan nämnda skåpet. Det var ett teamwork mellan Christian och hans bröder. Själv utarbetade Christian gipsförlagor som brodern Ola snidade efter, och brodern Elis såg till att skåpet kom till Amerika.

Chicagoskåpet - detalj

Skåpet har en arkitektonisk form hämtad från holländsk tradition. Högst uppe på gesimsen finns en devis: “Som man är klädd så blir man hädd.” Varje dörrhalva har tre fyllningar. Den vänstra visar överst en kvist galläpplen, därunder bröstbild av en skomakare i färd med att med syl borra hål i sulläder, nederst en upphängd färdiggarvad hud. Den högra halvan har upptill en spinnrock och en vävstol, i mellandelen bröstbild av en syende skräddare och nederst en delvis upprullad tygpacke. Modellerna till de båda byhantverkarna var skräddaren Per Höges Anners i Högvalta och skomakaren Karl Halvardsson, i vardagslag benämnd Halvares-kalle, som båda var verksamma i Christian Erikssons hemtrakt. Här har Christian återvänt till hembygden efter sina resor och knutit an till sin egen bakgrund.

Med tanke på tidigare beskrivna möbelideal förstår man att detta skåp ansågs av samtida betraktare som ”så friskt, så djärft och storvulen”. Det nya låg i att skåpet inte hade några direkta förebilder utan var en fri konstnärlig skapelse. Sedan bidrog den starka realismen blandad med traditionell form till känslan av något nytt, ett formspråk med inspiration från de senmedeltida tyska skåpen, som Christian med all säkerhet hade studerat ingående under sin tid i Tyskland. Träsniderier på dörrarna med sin realistiska verklighetsskildring för tankarna direkt till John Ruskins idéer om den sanna konsten och hans föreställning om ett samhälle, där allting var vackert, människorna fria och hantverket så högtstående att det kunde jämföras med konst. Även William Morris idéer om miljöns betydelse för människans livsvillkor avspeglar sig i skåpet.

Arts and Crafts-rörelsen och den begynnande L’art nouveau (den nya konsten) eller jugend som den kom att kallas i Sverige hade Christian kommit i kontakt med under sin vistelse i Tyskland och Frankrike. Jugendstilen (“den unga stilen“) 1890-1914 var inte någon enhetlig stil, eftersom nationella och lokala idéer skapade en symbios med olika internationella strömningar som Arts and Crafts-rörelsen, naturalismen och den japanska konsten. Den nya stilen innebar något nytt och var en reaktion mot de historiska, tillbakablickande och imiterande stilarna, som t ex nyrokoko och nyrenässans som avlöste varandra under 1800-talet. Jugendstilens utmärkande drag var omvandling av naturen till stiliserade växt- och djurornament alternerande med växande organiska böljande linjer. Till skillnad från sitt övriga konstverk kom Christian att hålla tillbaka jugendstilens böljande asymmetriska linjer och dekorationer i favör för de realistiska formerna när det gäller möbelformgivningen.

Läs vidare i utställningskatalogen ”Från Päronstav till Chicago”, kostnad 120 kr - du kan beställa den via Rackstadmuseets butik.

Richard Sangwill

:: Ur samlingarna

Månadens konstverk

:: ”Livet”, Christian Erikssons silverfat
:: “Brevlådor vid en bro” - Maja Fjæstad
:: Chicagoskåpet
:: Maja Fjæstads Porträtt av FASTRARNA

Nyförvärv

:: Nyförvärv under året
:: En gåva till museet med Martin Flodéns keramik
:: Gåvor i urval
:: A Big and Somewhat Impractical Divider of Energy
:: Pastell av Björn Ahlgrensson
:: Erikssons punkteringsmaskin samt gipsmodell - Christina med kalv
:: Gåvor till museet!
:: Två nyförvärv