Ikoner är teologi i färg

– mina fönster mot himlen!

Kjellaug Nordsjö

Norra galleriet 2 december 2017 – 10 januari 2018

Vernissage 2 december kl 13
Utställningen invigs av Kjellaug Nordsjö i samtal med museichef Anna Skoglund

______________________________________________________________________________________________

Under vintern med start i adventstid hälsar vi en unik gäst välkommen till Rackstadmuseet: Kjellaug Nordsjö. 

Hennes bilder finns i kyrkor och i församlingshem runtom i hela Sverige och Norge och så långt bort som i New York där motivet Jesus stillar stormen pryder väggen i Norska sjömans kyrkan.

Idag är Kjellaug 90 år och arbetar dagligen med sina bilder vid köksbordet. Timme efter timme – utan glasögon. Lika noggrann som alltid. Att skriva ikoner. Det är så det kallas. Och Kjellaug är ikonograf.

Arbetsmaterialet står framme. Bilden måste blir klar. Kanske till en konfirmand, till någon som vakar vid en sjukbädd, till någon som kanske själv är sjuk eller till någon som helt enkelt länge längtat efter en ikon.

” När jag pensionerades vaknade min dröm igen, den om att få lära ikonmåleiets speciella teknik. Men var? Så mötte jag vänner i Oslo som visste att Fader Robert de Caluivè, katolsk präst och ikonograf, skulle hålla en kurs på Åland.

Detta var 1982 och det blev för mig en stor upplevelse, både teoretisk och tekniskt.

Kunde detta bli meningsfullt? Kunde jag också få vara med och göra det kristna budskapet levande, vara ett redskap i Guds hand?

Jag tror att det är viktigt att återskapa den kristna bilden i våra hem. Vi påverkas dupt och avgörande tog den in i sin tjänst. ”

OM  IKONER

Fönster mot himlen, ljus från evigheten

Orden Ikon kommer från det grekiska ordet eikon som betyder bild och ikonerna som vi känner dem är heliga bilder som skildrar en begränsad motivkrets; Kristus, Heliga Guds Moder, Johannes Döparen och andra heliga personer. Bilderna kan även visa enskilda händelser och berättelser ur Bibel och Helgonlegenderna.

Ikonen utförs med temperafärger på en träpannå, men andra tekniker och material kan också förekomma. Träslaget är ofta Alm, poppel eller lind.

Konstformen har sin grund i den ortodoxa kyrkans centrum i Bysans och spreds via östra medelhavsområdet till Balkan och Ryssland.

De äldsta bevarade ikonerna är daterade till 500-talet e. Kr.

Ikoner kallas ibland för ”ett fönster mot himlen”. Bildens avsikt är bland annat att spegla himmelsk harmoni, därav den omsorgsfullt balanserade, symmetriska kompositionen, stiliseringen och de klara, ibland lite ovanliga färgerna samt den rika förekomsten av guld. Den skall även ge den sanna bilden. Det sanna porträttet av de heliga personerna och händelserna, vilket förklarar den starka traditionalismen i ikonografens arbete. Att avvika alltför mycket från den givna utformningen vore alltså att avvika från sanningen.

Likheten och upprepningen är också en förstärkning av det samband som finns mellan ikonen och den avbildade. Ett samband som är så viktigt för bilden och dess funktion.

Det är inte motivet i sig, utan personen bakom – den porträtterade, andliga personen – som är det viktiga.

Ikonen är inte någon avgud. Det är en symbol som vi vördar och ärar. En mötesplats mellan himmel och jord. Ett sätt för Gud att uppenbaras inför människan och för att påminna oss om de heliga personerna på samma sätt som fotot i mobilen påminner oss om de medmänniskor vi älskar.

Ikonen ska placeras där vi kan se den ofta.

Ett fönster mot himlen. En symbol för hoppet som släpper in ljuset från evigheten.