Maja Fjæstads Porträtt av FASTRARNA

Maja Fjaestad - MUSIK, 1909
© Rackstadmuseet

Maja Fjæstads Porträtt av FASTRARNA (Har även titeln MUSIK) Olja, 75x90, 1909.

FASTRARNA känner Rackstadmuseets besökare väl till genom ett porträtt målat av deras svägerska, Maja Fjæstad. Porträttets färgpalett imponerar: Maja har anpassat alla toner till de rosa färgerna i tyget på damerna. Hon visar en vägg med vävda tapeter i grönt, liknande den man kan se på andra våningen i Christan Erikssons Oppstuhage. De vita, randiga gardinerna var för tiden självklara fönsterprydnader i denna trakt.

Närmast betraktaren sitter den yngre Anna, men som var betydligt äldre än Maja. Hon bär en grårosa randig klänning med vit krage och en mörk kravatt runt halsen; hon lutar sig mot sin högra hand, lyssnar och hennes blick är intensiv men avspänd och lugn. Kvällssolen tränger genom gardinen och belyser framsidan av hennes vänstra arm. Klänningstygets ränder glänser, det bör vara av siden, eftersom man på den tiden sällan använde bomullstyg till kläder.

Vid fönstret ser vi den äldre och mer spända Amelie. Solen lyser också på henne och man märker hur den skiner genom tyget vid hennes armbåge. Hennes arm är muskulös, kraftig, stödd på ett bord som tar upp tapetens färger. Hon lutar också sitt huvud mot handflatan. Hennes lugg är lockig, krusad med en tång. Amelies voluminösa, under bysten tättsittande klänning är skärrandig. Maja bryter rytmen hos det kraftigt ljusfångande rutmönstret med en blomma över Amelies vänstra öra. Kamelians virvlande blomblad blir tavlans blickfång. Kamelian var nog gjord av sidentyg. Fastrarna och deras mamma Christina hade varit mycket efterfrågade finsömmerskor i Örebro.

Med sin pensel fångade Maja mästerlikt skuggorna och klänningarnas alla ljusreflekterande veck. Hennes teckningshand var mycket säker, och byggde upp formerna, följde både kropparnas och klädernas konstruktion med exakthet. Ser man då på gardinen märker man de lugna liggande ränder som ger våra ögon lite vila samtidigt som ljuset skiner igenom och snabbt drar vår blick tillbaka till ”flickorna” (Gustav och Maja kallade dem för ”flickorna”) och Amelies krusade lugg blir som ett mindre blickfång.

I denna målning är det uppenbart att Maja använde ränder med i förankring i verkligheten. Vad är det som sker runt Fastrarnas ögon och kinder? Om man tittar riktigt noga kan det nästan uppfattas som utomjordingars ögon. Här har Maja det inte lätt, men gav sig själv en utmaning. Det handlar inte om att försöker efterlikna det hon hade sett i målningar av Paul Signac, Vincent van Gogh eller André Derain, utan något helt annat. Hennes streck följer riktningen av tavlans utkanter, vilket inte sker i fransmännens målningar.

Tiden kring 1910 ställde sig den stora allmänheten skeptisk till den abstrakta konsten, man ansåg den för hädisk, något djävulskt som ifrågasatte Guds skapelse; det var också obehagligt att titta på abstraktioner. Gustav Fjæstad tog avstånd från abstraktionen, och Kandinskys måleri trots deras gemensamma intresse för teosofin. Maja däremot var mycket lockad av ”Ryssarna” – några konstnärsnamn har dock inte angetts i hennes korrespondens, kanske stavningen var för egendomlig. Rackstadmuseets chef, Richard Sangwill, har påpekat hur hon i denna målning närmar sig mot ett abstrakt uttryck. Antagligen önskade Maja anpassa sig till de nya konstriktningarna på kontinenten.

I sin vackra och numera så kända målning har hon lyckats uttrycka sin ambition som självständig konstnär och även sina ärliga känslor till svägerskorna. Jag anar att strecken i denna tavla överensstämde även med hennes inre känslor. Man pratar om fyrkantiga människor. Maja var stolt och glad över Fastrarnas skicklighet men fick uppleva att de ofta var nedlåtande till vad hon gjorde. Gustav i sig själv var besvärlig nog för henne utan att hon skulle behöva hantera hans systrar också. Hon kände att fastarna inte accepterade henne. Naturligtvis var de konkurrenter, Maja och systrarna. De gjorde det Maja vägrade, nämligen väva mattor (bland annat beställningarna från Ernest Thiel). De ville också styra Gustav, deras lillebror. Familjespänningarna till trots ledde det aldrig till någon öppen konflikt dem emellan. Båda sidor insåg att det gemensamma arbetet var så betydelsefullt att det andra inte fick ta överhand.

I systrarnas ungdom hade de haft svärmerier, men det sägs att ingen av dom hade hittat en passande make. Gustavs familj och vävflickorna blev deras familj. Amelie var skygg men mycket kokett ändå. En före detta vävelev, Astrid Nyström, har berättat att när en ny elev kom till ateljén brukade Amelie inte visa sig på flera dagar på grund av sin blyghet. Det råder osäkerhet om Amelies utbildning, kanske hon hade bara några få års skolgång. Medan de bodde i Norge på Brotnows gård hade syskonen Fjæstad en guvernant. Gustav var för liten för att vara med i undervisningen.

Det är inte sällan att jag funderar på Amelie. Hon måste ha varit mycket intelligent plus otroligt kreativ. Tänk på hur hon räknade ut att väva sniljeflossor (ett vävsätt som bildar en luddig yta, som används vid tillverkning av mattor och täcken) som hon som hade lärt själv. När de bodde i Stockholm var Anna antagen som elev på Dramaten, men hon slutade efter första dagen; det var för högtidligt för henne sa hon. Hon gång efter gång beskrev mycket underhållande för väveleverna hur det var när hon blev antagen på Dramatens skola: hon hade höga fina snörkängor av pappa hovskomakarens fabrikat, med röda snörband och dito silketofsar, byxholkar och små utstående flätor vid öronen. Hon deklamerade en lång dikt hon hade hittat i barnpigans byrålåda. Anna var vänsterhänt och familjen tyckte därför att hon inte dög till hantverk. I början av deras verksamhet i Rackstad skulle hon färga garnerna med växt färger. Till slut ansågs det att vara för tidskrävande och då började de köpa färgad ull. Anna tog då hand om hushållet och ekonomin vid Nordgerdet, som deras hus kallades.

Porträttet av fastrarna gav Maja till ”Kopparlisa”, Lisa Morell, som bröllopspresent. Knut Fjæstad, som var äldre bror till Gustav, ville bestämma över allt och alla, tog tavlan från Lisas vägg och sa ’den ska du inte ha’. Han tog hem den till Gustav och gav Lisa i stället en tavla som Maja hade målat av vävflickorna i deras rum på Nordgerdets övervåningen. Nästa gång ni kommer till museet kanske ni tittar på Majas berömda porträtt och funderar på hur ni skulle återge avundsjuka konkurrenter?

Agneta Nordmark

-------------------------------------------------------

Fil dr Agneta Nordmark
© foto: Johanna Bergström

Fil dr Agneta Nordmark, dotterdotter till Gustav och Maja Fjaestad, växte upp omgiven av konsten skapad kring sjön Racken. Genom sitt nära släktband till två av huvudgestalterna i Rackstadkolonin har hon förvärvat stor kunskap om dessa konstnärers liv och uttryck, vilket hon utförligt har beskrivit i sin bok “Fjaestads konst” från 1999 (tyvärr slut på förlaget).

Agneta Nordmark har studerat vid Sorbonne och Ecole du Louvre i Paris, vid University of Wisconsin i Madison och University of Oregon , där hon doktorerade. Agneta Nordmark ägnade sina första konstvetenskapliga studier åt Jean Honoré Fragonard. Hon visade att rokokomästaren blev neoklassicist på äldre dagar. Dessa studier följdes av en avhandling om den danska målarkonstens fader, Christoffer Wilhelm Eckersberg, som skapade broar mellan traditionell och modern konst i Skandinavien. Hans undervisning lade grunden för begreppet Nordiskt Ljus.

:: Årsmöte för medlemmarna i Rackstadmuseets Ideella Förening
:: Mångsidighet, erfarenhet och bred kompetens är kännetecken för Lena Hellström.
:: Utställningsprogram
:: Nya vindar över Rackstadmuseet
:: Vernissage: Curt Ericson, Möbelsnickaren och traditionsbäraren i Taserud
:: Rackstadmuseet söker ny museichef
:: Tina Reuterberg, keramik - vernissage 1 oktober
:: Konst & hantverk i arvika.nu - Värmlands Folkblad
:: Vernissage arvika.nu: konsten & konsthantverket
:: Nytt samarbete mellan Ingesund Folkhögskola och Rackstadmuseet - Inre och yttre dörrar
:: RAKU OCH MINGPORSLIN
:: Att göra konsthantverk
:: Under samma tak – dagens konstnärer i Christians ateljéer
:: Vernissage ”Under samma tak” dagens konstnärer i Christians ateljéer
:: ”Christian Eriksson - bildhuggare” - ny bok av Ann Eriksson
:: Öppen verkstad
:: Boken ”Zetterquist”
:: Zetterquist
:: ”I’m Confessin’” - konsert
:: Spelmansstämma i dagarna tre 13-15 augusti 2010 i Arvika
:: Rackenkonsten var musikalisk - Värmlands Folkblad
:: Sommarprogrammet 2010
:: Nya numret av Tidender från Taserud
:: Fira Internationella Kvinnodagen 100 år på Rackstadmuseet
:: DE-VE-LO-PE - Nordisk samtidskonst
:: DE-VE-LO-PE - vernissage
:: Rackstadkolonins melankoli möter Skagenmålarnas ljus
:: Gnovanikanski – Pappa Lars 150 år
:: Outsider Art Biennalen går vidare
:: EFTERLYSNING!
:: Julklappstips
:: Dansgruppen från Kulturlabbet i Göteborg, ”RÅNARDANSEN” - Outsider Art Biennalen
:: Internationella Outsider Art Biennalen
:: The International Outsider Art Biennale 2009
:: Beautybox ställer frågor om fult och vackert - Arvika Nyheter
:: Silverkonst som bländar - Värmlands Folkblad
:: Rackstadmuseets program 2009
:: Kulturstan.se har skrivit om Åke Warnstad-utställningen
:: Rackstadmuseets sommarprogram 2009
:: En konstnärlig fläkt från Bretagne - Arvika Nyheter
:: Rackstadmuseet dukar till fest i sommar!
:: Kyrkebyskolan på Rackstadmuseet
:: Välkommen till årsmöte!
:: Rapport - Seminarium om offentlig konst
:: En sån snidare med kniven - Värmlands Folkblad
:: Rackstad visar stort nordiskt måleri - Värmlands Folkblad
:: Seminarium - Offentlig Konst
:: Julmarknaden har avslutats
:: Ett spännande verksamhetsår med jubileum och nordiskt perspektiv!
:: Rapport från byggarbetsplatsen
:: Jubileumsvandringar
:: En miniutställning med Gustaf Fjæstad
:: Andra vågen vid Racken - Värmlands Folkblad
:: Stort intresse för jubileumsvandring - Nya Wermlandstidningen
:: Gustav Fjaestad och det sublima - Arvika Nyheter
:: Teckning
:: Rackstadmuseet med ett nordiskt perspektiv
:: En sommar full av skåp - Värmlands Folkblad
:: Jubileum för en betydande allkonstnär (Nya Wermlands Tidning)
:: Ulrika Strömstedt uppträder på 150-årsdagen - (ur Arvika Nyheter)
:: Önskemuseet - (Arvika nyheter)
:: En spännande sommar
:: Vernissage ’Kom Hem’
:: Vernissage ”EFTER KOLONIN”
:: Richard Sangwill - Rackstad Museets nye chef
:: Bilder från Hill-utställningen
:: Helmiastiftelsen
:: Röster ur vår besöksenkät
:: Christian Eriksson - 150 år

Månadens konstverk

:: ”Livet”, Christian Erikssons silverfat
:: “Brevlådor vid en bro” - Maja Fjæstad
:: Chicagoskåpet
:: Maja Fjæstads Porträtt av FASTRARNA

Nyförvärv

:: Nyförvärv under året
:: En gåva till museet med Martin Flodéns keramik
:: Gåvor i urval
:: A Big and Somewhat Impractical Divider of Energy
:: Pastell av Björn Ahlgrensson
:: Erikssons punkteringsmaskin samt gipsmodell - Christina med kalv
:: Gåvor till museet!
:: Två nyförvärv